Mindfulness är att vara här och nu och inte i framtiden eller i bakåt i tiden. mindfulness är också ett annat förhållningssätt till tankar och känslor.

Istället för att ta allting som sker i kroppen som signaler på att något är fel, så kan jag se det som saker som ska upplevas fullt ut utan att hänga sig fast vid dem. 

I min situation så handlar det om att jag hamnar i en känslomässig dipp, i dippen får jag en känsla eller en tanke som skrämmer mig. Något som jag inte vet hur jag ska lösa. Det kan vara en tanke om nästan vad som helst men något som skrämmer mig. Jag vill då gå in och försöka lösa uppgiften med mitt kritiska tänkande som vapen... men det är helt meningslöst eftersom det bara får mig längre och längre ned i spiralen. Ju längre ned i spiralen jag kommer, desto sämre mår jag och på vägen ned kopplas alla möjliga tankemönster in, tankemönster som jag har haft vid tidigare depressioner...det slutar med att jag inte längre vet hur något började, jag mår bara jävligt dåligt och allt snurrar i skallen. Jag har hamnat där tusentals gånger. det är verkligen sådet funkar, det råder ingen tvekan om det.

Mindfulness kan skapa en paus i tänkandet som är tillräckligt lång för att den där tanken eller känslan som allt börjar med ska blåsa över, som moln på himmeln. Och det funkar verkligen. Saker och ting kommer och går. Men mitt sinne har väääldigt starka negativa banor som har blivit inövadeunder 12 års tid, nästan hela mitt vuxna liv. Så jag får vara väldigt tålmodig med detta. Jag vill skapa pauser, för att ge rum till något annat, något vackert, positivt, roligt, underbart...

jag älskar mig själv

Bodhi

Efter ett halvårs utförande, vad har det givit mig egentligen? Jag fastnar fortfarande i mina tankar osv och jag mår inte direkt bra... även om det är lite bättre än innan. Men helt ärligt så har det inte givit mig vad jag hade hoppats...varför ljuga för mig själv?

Jag läste häromdagen igenom instruktionerna för kursen och fattar nu att jag har varit ute o cyklat lite i mitt utövande av Mindfulnessträningen. Mindfulness är så lätt men så svårt att utföra korrekt, det finns så många fallgropar. Samtidigt vet jag att Mindfulness är så rätt för mig.

Detta ska jag tänka på i mitt framtida utförande:

1. Inställning till övningarna

-släpp alla förväntningar på hur övningen ska får mig att känna

-tålamod, öppenhet

2. När jag gör övningarna

-känn efter (upplev) i kroppen hur det känns (i kontrast till att "tänka på" hur det känns eller visualisera en kroppsdel)

-bjud in alla känslor och tankar... på riktigt... känn känslorna som de skapar i kroppen och släpp sedan allt det där

Det räcker för tillfället, jag går tillbaka och gör den mest basic övningen, kroppscanningen.

jag älskar mig själv

bodhi